![]()
Utarmas vi av likriktande amerikansk kultur? Skapar vi själva konstgjorda hinder för vår egen kulturs fortlevnad, genom att begränsa tillgängligheten på våra egna kulturalster?
Modern IT kan skapa digitala restriktioner. Men ska den kulturella mångfalden bevaras, hävdar jag att vi ska kämpa mot restriktioner och för fri och enkel tillgång på minoritetskulturalster.
Jag hävdar att det bästa sättet att skydda vår kultur inte bygger på copyright, utan på copyleft. Och det här gäller film, foton, musik, texter och annat som lyder under lagen om upphovsmannarätt.
Min tankegång utbenades som en del av Nagus 620-årsjubileum. I augusti ordnades kulturseminariet "Lusta och finurla" i
Nagus Sjöfartshus, ortens framlidna kulturombudsman Chrisse Bång till ära. Ett antal inledare funderade på hur den lokala kulturen bäst ska blomstra.
Jag kom med två teser och en slutsats, och avslutade med ett lösningsförslag.
Kultur bygger på kopiering
Bertel Nagubo
Bertel Nagubo
Bild: Kaj Arnö
Goethe kläckte inte Faust ensam. Goethes idéer bygger på Shakespeares, och Shakespeare hittade inte på allt själv han heller. Om han nu ens var en enda person.
Ny kultur bygger på gammal kultur, och påhittighet. Ibland är det påhittigare än ibland. En av mina Nagu-idoler, Ole Svahnström, brukar framföra balladen "Undi kockoträ". Ole är en kulturbärare, som för vidare traditioner, lägger till sin egen tolkning och inspirerar andra. Men det är knappast han som har hittat på Undi kockoträ.
Och Vörågruppen med det förträffliga namnet KAJ har inte hittat på vare sig att uttrycket Pa to ta na kako no låter japanskt eller begreppet J-pop, men kombinerat dem på ett förträffligt påhittigt sätt. Man tager vad man haver. Kultur är kopiering och att bli kopierad är en utmärkelse.
Mitt eget lokala strå till stacken har jag dragit som ackuschörska till SoMe-profilen
Bertel Nagubo, som inte heller hittat på så mycket, utan ofta frejdigt plockat samman
ur andras alster.
Att Bertel på webben publicerat Edit Mattssons
En byfärd i tjocka är avsett som en hedersbetygelse, ett ode till Edits finurlighet, även om hennes dödsbo och eventuella kvarvarande kattor inte fått någon monetär ersättning för återanvändningen av hennes sparkstöttingsfärd över isen från Vallmolandet.
Amerikansk spontanprivatisering
Mindre gullig än Ole, KAJ och Edit är min andra tes, att global mångfald håller på att ersättas av amerikansk enfald. Tesen kan förefalla negativ, pessimistisk, arrogant eller bara provokativ.
Är det nu nödvändigtvis något fel på Kalle Anka och Miley Cyrus? Är inte Sås och Kopp eller åtminstone Mumin bevis på att man kan vara framgångsrik också i Svenskfinland? Sitter jag på höga Nagu-hästar om jag ser ner på det amerikanska?
Det finns åtminstone två skäl att se upp med amerikansk dussinkultur.
Musse och Mimmi Pigg
Musse och Mimmi Pigg
Bild: EPA/YM YIK
För det första leder nätverkseffekten och globaliseringen till att det finns få men stora segrare. The winner takes it all, fastän vinnaren bara är lite bättre än förloraren. Eller så är vinnaren objektivt sämre, men talar engelska, vilket alla förstår. The loser has to fall.
För den andra är den amerikanska kulturen starkt subventionerad. Subventionerad av regler (lagstiftning) som ändrats under spelets (decenniernas) gång. På 1800-talet var USA piratkopieringens förlovade land. På 1900-talet kopierade Disney hurtigt Bröderna Grimm, och tillfogade inte just något mer nytt än att korva om historierna i ritad form.
Ska det nu ha vad upphovsrättsjuristerna kallar "verkhöjd"? För se nu, nu får ingen bygga vidare på Disney på det sätt som Disney byggde på Bröderna Grimm. Nu är allmäneuropeiskt kulturgods spontanprivatiserat av Disney, på samma sätt som samvetslösa privatpersoner vid Sovjetunionens sönderfall norpade åt sig allmän samhällsegendom och kallade den sin egen.
Sabotera inte mångfalden
Gammal Nagukultur med en bäst-före-märkning som ligger långt i framtiden.
nagu
Bild: Yle/Peter Lüttge
Slutsatsen? Allmän egendom är inte allmän längre, utan tillhör dem som varit fräcka nog att först kopiera det allmänna, och sedan lobba fram regler enligt vilken denna form av kopiering inte längre är tillåten. Inte precis etiskt eller rättvist!
Och det blir värre: Disney-sponsorerad hjärntvätt förleder oss att tro att den enskilda europeiska kulturproducenten "skyddas" av upphovsrättslagar som tvärtom är skapta för att mjölka pengar ur likriktande masskultur. Det går illa om vi förfaller till att tillämpa Disney-ta-betalt-med-våld-tänkande på Nagu-kultur.
Först blir det elitism (för väldigt få har råd att betala för kultur som produceras åt väldigt få). Sedan blir det glömska (för ingen producerar kultur som ingen konsumerar).
Men med en sund logik och en rättvis lagstiftning överlever mångfalden. I civilisationer skyddar lagen den svaga mot den starka: Karteller är inte tillåtna, utan vigulanta uppstickare ska få konkurrera mot tröga marknadsledare. Våldtäkt är inte tillåtet, utan könsumgänge ska bygga på båda parters fria vilja.
Det är i samhällets intresse att begränsa den starkes rättigheter. Då det gäller kultur förutsätter skyddet av den svaga att man börjar med att erkänna att villkoren för begreppet "fri konkurrens" definierats av utomeuropeiska storföretag utan intressen att bevara kulturell mångfald.
Fri konkurrens må råda på valrossarnas äktenskapsmarknad. Vi människor har utvecklat en högre etik och en bättre känsla för rättvisa än gemene valross.
Copyleft framom copyright
Eben Moglen
Eben Moglen
Bild: Creative Commons/Karora
Det finns faktiskt legala botemedel mot orättvis subventionering av likriktning: De juridiska strukturerna för en jämlik delning av kultur är redan skapta. Glädjande nog kommer herrarna som skapat botemedlen ofta från USA, och Sverige är också långt hunnet.
Lawrence Lessig och
Electronic Frontier Foundation,
Cory Doctorow och
Creative Commons,
Eben Moglen och
Software Freedom Law Center samt
Richard Stallman och
Free Software Foundation har byggt upp inte bara idealism utan juridiskt hållbara strukturer för kulturell samverkan.
Juridisk sett handlar det om licenser, om avtal där upphovsmannen ger användaren inte bara rättigheter (att framföra och kopiera verk), utan också skyldigheter (att det härledda verket också ska kunna framföras och kopieras av tredje part). Creative Commons heter den kulturellt sett viktigaste legala strukturen, och Wikipedia är det mest kända verket som licenseras under Creative Commons.
Nytänkande kommer också från Sverige.
Rick Falkvinge har grundat det första Piratpartiet och den som tror att Piratpartiet bygger på anarkistisk rätt att stjäla andras egendom har fallit till föga för Disney-amsagor (och här får Disney pars pro toto stå också för andra maktcentra som drar nytta av ett regelverk som snarare gynnat de giriga än de kreativa).
Piratpartiets ledare Rick Falkvinge jublade efter EU-valen 2009
Piratpartiets ledare Rick Falkvinge jublade efter EU-valen 2009
Bild: Fredrik Persson / EPA
Creative Commons-logiken tillämpas i praktiken av det närpesiska hårdrockbandet 1G3B. Jag har inte hittat någon original-CD från 2008, men på
nätet står så här:
- None of the songs on this album has been submitted to Teosto, STIM or any such atrocity. This album has not and will not have anything to do with Gramex or similar leeches. Play it wherever and for whichever audience you desire. Cover it, copy it, spread it, share it – whatever gets you off! Just admit to yourself who’s your daddy if you do!
Deras logik enligt Wikipedia:
- 1G3B är en musikgrupp från Närpes, Finland. Alla inspelningar, evenemang och webbsidor bekostas av bandet självt, och i och med den smala publik som dialektunderhållning för med sig har bandet insett att försäljning av skivor inte skulle ge nämnvärd vinst. 1G3B har därför valt att gratis tillhandahålla samtliga inspelningar via sina hemsidor.
1G3Bfansen har roligt även utan copyright
Bild: Nicke Aldén/Radio X3M
Klarar sig Nagu mot Disney?
Inte bara Disney har ett egenintresse, utan också Nagu – som ställföreträdare för den europeiska mångfalden. I vårt egenintresse är att just vår kultur ska kopieras, annars dör den.
Vi måste se till att just vår kultur konsumeras. Vi ska associera Nagu med den kultur som funnits här de senaste 620 åren. Och vidarebärandet av kulturen bör ske med dagens metoder och dagens IT-verktyg.
Men utsocknes hjälp kan ibland behövas, för Nagus kulturproducenter är svagare än Disney. Och hjälpen kan inte i längden utgöras av statsstöd eller fondpengar, utan av en lagstiftning som garanterar att den starka inte utarmar den svaga.
Land ska med lag byggas. Och kultur med lag skyddas.
