Påven Franciskus och den rysk-ortodoxa kyrkans ledare patriarken Kirill ska träffas på Kuba den 12 februari. Det är första gången någonsin som den västliga och den östliga kyrkans mäktigaste män träffas.
Mötet, som Vatikanen och patriarkatet av Moskva meddelade om på fredagen, kan bli en milstolpe i strävandena att överbrygga den nästan tusenåriga klyftan mellan kyrkorna.
Platsen för mötet blir flygplatsen i Havanna. Den 69-årige patriarken Kirill besöker då Kuba som första anhalt på en resa i Latinamerika. Den 79-årige påven mellanlandar där under sin resa till Mexiko.
De båda kyrkoledarnas möte beräknas räcka flera timmar. Samtalen kommer enligt förhandsuppgifter att handla om det allvarliga världsläget, i synnerhet förföljelserna mot kristna. Påven och patriarken ska också underteckna en gemensam deklaration.
Ömsesidig bannlysning - "av Sonen" och nattvardsbrödet stora tvisteämnen
Mötet mellan Franciskus och Kirill kan med fog kallas historiskt. Sprickan mellan västlig och östlig kristenhet uppstod under tidig medeltid, och år 1054 gick den romersk-katolska och den grekisk-ortodoxa kyrkan officiellt skilda vägar.
Tvisten, som kallades den stora schismen, hade många aspekter, men kom främst att röra främst trosbekännelsens utformning. Den västliga kristenheten ville förse texten med tillägget filioque, "av Sonen", eftersom den Helige Ande ansågs ha utgått från både Fadern och Sonen. Detta var oacceptabelt för Österns representanter.
En annan oenighet gällde nattvardsbrödet. Den västliga kyrkan ansåg att brödet borde vara osyrat, den östliga kyrkan krävde syrat bröd.
Splittringen ledde till att väst- och östkyrkan bannlyste varandra. Bannlysningen hävdes först 1965 - efter 910 år!
Den senaste tiden har höga företrädare för de båda kyrkorna träffats upprepade gånger. Franciskus har som påve två gånger träffat den ekumeniske patriarken Bartolomeus I av Konstantinopel, som dock främst spelar en symbolisk roll.
Ett möte med patriarken av Moskva, ledare för Rysslands ortodoxa kyrka - det största och mest inflytelserika av de östliga samfunden - har inte kunnat ordnas förrän nu.
Dagens tvister: Omvändelseförsök och fastigheter
Tvisterna mellan Rom och Moskva handlar i våra dagar mest om andra ting än trosbekännelser och nattvardsbröd. Patriarkatet av Moskva beskyller Vatikanen för att utnyttja det religiösa tomrummet efter Sovjetunionens fall och försöka omvända ortodoxa till katolicismen. Vatikanen nekar till anklagelserna.
Moskva ser också snett på den katolska kyrkan i Ukraina, som tillämpar östkyrkans gudstjänstbruk men erkänner påven som sitt överhuvud. Från 1946 till 1989 var kyrkans verksamhet förbjuden. Sovjetmyndigheterna konfiskerade dess egendom och överlät den delvis till den ortodoxa kyrkan.
Efter kommunismens fall har katolikerna tagit tillbaka många av fastigheterna, speciellt i västra Ukraina, och det har gett upphov till åtskilliga tvister.
Patriarken Kirill, som gjort sig känd som en lojal anhängare av president Vladimir Putin, har ofta angripit de ukrainska katolikernas "antiryska" politik.
Folkmord på kristna upprör
Nu verkar det dock som om den internationella utvecklingen driver fram ett närmande mellan Moskva och Vatikanen. Det framhålls bland annat av metropoliten Hilarion, som är ansvarig för Moskvapatriarkatets utrikesrelationer.
- Vi ser i dag i Mellanöstern, i Nord- och Centralafrika och i vissa andra regioner hur extremister bedriver regelrätt folkmord på kristna. Det kräver omedelbara åtgärder och ännu närmare samarbete mellan de kristna kyrkorna, sa Hilarion på fredagen.
- I den här tragiska tiden måste vi kunna lägga gammalt groll åt sidan och tillsammans verka för att rädda kristna i de områden där de utsätts för de grymmaste förföljelser.
Romersk-katolska kyrkan har över en miljard medlemmar. Av världens cirka 250 miljoner ortodoxa kristna lyder 165 miljoner under patriarken av Moskva.