Då en grundskoleelev börjar lära sig ett nytt språk vill hen lära sig praktiska meningar och några fräckisar. Det samma gäller också i latinet, berättar Robert Luther.
Efter 30 år i tjänsten som lärare i latin i grundskolan Norsen i Helsingfors är det nu dags för Robert Luther att bli på sommarlov en sista gång.
- Jag kommer att sakna skolan, kollegerna och förstås eleverna, säger han, lite som man förväntar sig av en lärare med en lång och trogen tjänst bakom sig. Robert Luther svarar på frågan om vilken nytta man har av att kunna ett dött språk i modern tid. 1. Latinet hjälper dig att förstå och känna igen många av de ord och uttryck som finns i moderna europeiska språk. 2. Latinet hjälper dig att hitta strukturer i det främmande språket du lär dig. 3. På ett abstrakt plan kan latinet även hjälpa dig att se olika sammanhang och samband. Tre praktiska orsaker att läsa latin ännu år 2017
Men man märker att latinisten av den gamla skolan menar varje ord han säger.
- Den dagliga kontakten med eleverna kommer jag att sakna alldeles fruktansvärt. Det kommer att lämna ett stort hål efter sig, men i något skede ska det ändå ske, säger Robert Luther med emfas.
Om det här med yoghurt och mysli
Inför en radiointervju är det inte helt ovanligt att reportern ställer en fråga om vad intervjuobjektet åt till frukost, för att få ett ljudprov. Då en grundskoleelev ska lära sig ett nytt språk är det inte ovanligt att hen ber läraren översätta både det ena och det andra.
Hemma hos Robert Luther möttes dessa två världar då reportern försökte få latinläraren att säga meningen om frukosten, på latin.
- Non possum dicere, svarade Robert Luther. Att översätta en mening om, yoghurt, flingor och blåbärssoppa låter sig inte göras så bara.
- Om någon ber mig att säga några ord eller en mening, så går det ju bra. Men att översätta lösryckta ord och meningar är väldigt svårt, förklarar Luther. Det låter ju som om man inte behärskar sitt ämne, men det är så stor skillnad mellan den antika världen och den moderna, att vi inte har samma begrepp.
Skillnaden till övrig språkundervisning
Före man börjar i sjuan ska man veta om man vill läsa latin eller inte. Då terminen börjar brukar Robert Luther gå igenom vad eleverna har för förväntningar på de kommande tre åren av latin.
- Det blir ofta ett lite oklart samtal, medger Luther. 
Innehållet handlar i mångt och mycket om kulturen och latinets inverkan på moderna språk.
- Och så upptar skillnaderna mellan subjekt och objekt ganska mycket tid, det vill säga vem som gör vad till vem.
Till skillnad från annan språkundervisning så sker undervisningen främst på svenska.
- Det finns elever som efter tre år säger att de inte ens lärt sig att säga vad de heter, men det stämmer nog inte. Vi går också igenom praktiska meningar om namn och väder, och också några svordomar, tillägger Luther.
Ödet avgjorde karriären
I den lutherska klanen har det varit kutym att läsa latin i skolan, så det var ett helt naturligt val även för den lille Luther.
- Redan i folkskolan läste jag allt jag kom åt om antikens mytologi och historia, så det sade sig självt att jag skulle börja läsa latin i Norsen. Sen fick min lärare Åke Groundstroem mig att också läsa grekiska i gymnasiet.
Den unge Robert Luther siktade in sig på en karriär inom det akademiska, men en tråkig händelse satte stopp för det.
- Det gick så illa att han som undervisade i latin i Norsen dog mitt under ett sommarlov, och jag var den som snabbast kunde hoppa in. Och på den vägen är jag.
Hur framtiden för latinet i Norsen ser ut vet Robert Luther inte. Han har inget namn på lut för vem som kunde efterträda honom.
- Det finns nog flere som jag utsett till mina efterträdare under årens lopp, men de har alla andra karriärer, så det kommer nog inte på fråga, konkluderar Luther intervjun.