Som ett led i Tysklands firande av reformationsjubileet åker en 35 tons lastbil runt i hela Europa. Från Dublin i väster till Sibiu (Herrmannstadt) i öster och från Rom i söder till Åbo i norr.
Lastbilen är lastad med en hel del Lutherrelaterad stuff men lastningen kompletteras med lokalt material vid varje anhalt. I Åbo fokuserar man först och främst på Mikael Agricola, Finlands egen Luther, som lämpligen står staty bara ett stenkast från Lutherlastbilens parkeringsplats mitt emot Åbo domkyrkans portal.
Geschichten auf Reisen. Europäischer Stationenweg (Historier på resan. En väg i stationer genom Europa) heter projektet. Under mottot Kan jag skåda framåt genom att titta tillbaka startade man resan i början av november i schweiziska Genève.
Genom ett snöigt Norden
En som var med från första början är tourmanagern Johannes Göring.
Sextiosju städer i nitton länder på sju månader kommer hans saldo att vara när lastbilen och han ruller in i Lutherstaden Wittenberg den 20 maj 2017. Till Åbo kom de via danska Viborg och norska Bergen. Därifrån skulle färden gå över de norsk-svenska bergen till Västerås men för mycket snö satte stop för den resan.
I stället åkte Lutherlastbilen tillbaka till Viborg och sedan från Danmark vidare till den svenska Mälarstranden och sedan med färjan från Stockholm över till Åbo. Resan fortsätter också med färjan: från Helsingfors till Tallinn och sedan vidare till Riga och tillbaka till Mellaneuropa.
Agricola för hela slanten
På de olika stationerna är sedan de lokala samfunden eller kyrkorna tillsammans med tyskarna ansvariga för programmens utformning. I Åbo ligger fokus på Finlands stora reformator Mikael Agricola.
Också han begav sig en gång i tiden från Åbo till Wittenberg. 1536 till 1539 studerade han teologi och språk. Martin Luther var en av hans föreläsare. Han återvände som magister till Finland och blev rektor för anrika svenska Katedralskolan i Åbo.
Så småningom översatte han Nya testamentet till finska och blev därmed det finska skriftspråkets fader. Kyllä se kuulee Suomen kielen, joka ymmärtää kaikkein mielen var hans valspråk.
Han som ser i allas hjärtan neder, nog förstår han ock vad finnen beder.
Finlands egen Luther
Det är väl ingen överdrift om man påstår att Mikael Agricola är Finlands egen Luther. Tidigt vandrade han i Luthers fotspår och Martin Luthers inflytande syns i mycket som Mikael Agricola företog sig efter att han kom hem från Wittenberg.
Innan han började översätta det nya testamentet till Finska skrev han en finsk ABC-bok, Abckiria. Det var den första boken som skrivits på finska när den utkom år 1543. Den försökte lära ut grundläggande läsning och skrivning med hjälp av alfabetet och stavningsövningar. Men den innehöll också katekesen med de tio budorden och Fader vår.
Därefter skrev Agricola den cirka 900 sidor tjocka böneboken Rucouskiria och sedan kom översättningen Se Wsi Testamenti. Kung Gustav Vasa lär förresten inte har varit särdeles förtjusta i den finska översättningen av det nya testamentet.
Han anade väl redan då att utvecklingen av det finska språket till ett skriftspråk på längre sikt kunde leda till ett oberoende Finland. Någonting som de facto hände cirka 350 år senare. Knappast skulle ha ett självständigt Finland sett dagens ljus utan ett eget skriftspråk.
När man firar de första 100 år av Finlands självständighet finns det således en klar anknytning till det andra stora bemärkelseåret vi uppmärksammar i det här landet i år. Utan 500 år av reformation inget självständigt Finland. Historien knyter ihop de här två händelser.
Celebert besök
Lutherlastbilen för ofta något protestantiskt högdjur med sig. I Åbo var det Tysklands Lutherambassadör Prof. Dr. Dr. h.c. Margot Käßmann. Hela hennes officiella titel ljuder Botschafterin des Rates der EKD für das Reformationsjubiläum 2017 (Ambassadörska av Rådet för den Evangeliska kyrkan i Tyskland för reformationsjubileet 2017).
Hon var själv ordförande för den protestantiska kyrkan i Tyskland och biskop. Efter en fylleskandal (!) 2011 avgick hon från alla sina poster men utnämndes det oaktad till Lutherambassadör. Luther var själv känd för att inte spotta i glaset så det passar kanske helt bra.
Ja tog tillfället i akt för att tala med henne om den protestantiska kyrkans värderingar men också om den nuvarande påven Franciskus som har fått så mycket uppmärksamhet. Vad hon tycker om honom ville jag veta:
Hennes svar lägger säkert fingret på en öm protestantisk punkt. Hur skall den protestantiska kyrkan placera sig gentemot den politiska och ekonomiska makten och eliten? Allt som oftast intar man en betydligt försiktigare ståndpunkt än den katolska kyrkan.
- Jag skulle aldrig använda ett uttryck som Den här kapitalismen dödar, säger Margot Käßmann.
Nu var det inte så påven uttryckte det den 24 november 2013 i sin apostoliska förmaning Evangelii gaudium (Evangeliets glädje). Franciskus skrev Näringslivet dödar. Men det här skulle Margot Käßmann inte heller våga säga. Inte vår egen biskop Björn Vikström heller för den delen. Men varför egentligen?