"Näin on, sa Gardbergs John" är ett uttryck som används i Karistrakten. Det har uppstått kring mannen som var allt från folklivsforskare till censurövervakare och krematorieaktiv. Men vet du var uttrycket kommer ifrån och varför? Det behövs för en ny bok om John Gardberg.
Karisbon John Gardberg jobbade som föreståndare för Karis-Billnäs samskola, idag Katarinaskolan, i 35 år. Han var också utbildad historiker och folklivsforskare.
Men det är ganska ensidig bild av vem han var, säger historikern Victor Wilson som sedan början av mars jobbar med en biografi om John Gardberg.
- Han var en mångbegåvad person, säger Wilson.
Gardberg förekommer också i dagligt tal, säger han och ger ett exempel:
- Näin on, sa Gardbergs John.
Wilson skulle vilja veta varför det finns sådana här uttryck.
- Det kan vara mycket mer talande än 100 brev, säger han.
Samlade in svenskbygden
Gardberg levde mellan 1899 och 1974 och hade verkligt många järn i elden. Ett av dem var att han sysslade med sockenbeskrivningar.
- Det fanns nämligen en idé från 1920-talet och framåt att svenskbygden höll på att försvinna i och med att folk flyttade in till städerna, förklarar Wilson.
Därför gjordes insamlingsresor där man fotograferade och ritade av den finlandssvenska landsbygden. John Gardberg var en av dem som var mycket aktiv.
- Han gjorde resor både i Karis, i Korsnäs och i Åbolands skärgård.
Bland de större arbeten Gardberg gjorde var en omfattande sockenhistorik om Karis från 1500 till 1700-talet. Han gjorde också historiker om Kimito och Snappertuna. Snappertunahistoriken utgavs postumt.
Censurövervakare
Ett av hans mer udda yrken i livet var att han jobbade som censurövervakare vid telefoncensuren i Karis under vinterkriget.
- På den tiden var man tvungen att först ringa till växeln i Karis köping. Den kopplade vidare till den person man skulle prata med. En telefoncensur satt sedan med hörlurar på och avlyssnade i princip all telefontrafik.
Telefoncensuren kunde sedan avbryta samtal som innehöll något som ansågs vara förbjudet.
Gardberg var från 1930-talet också bisittare i det som kallades för ordningsrätten för Karis köping. Där utfärdade John Gardberg tillsammans med köpingsbyggmästare Uno Jansson hela 250 anmärkningar.
En ordningsrätt tillsattes då samhället runt Karis järnvägsstation började byggas upp. Då bebyggelsen växte fram så skedde det naturligt och ganska oplanerat, och ordningsrätten behövdes för att till exempel se till att invånarna inte skulle leda ut sitt kloakvatten på gatorna.
- John Gardberg cyklade omkring och såg hur folk skötte sina gårdar, hur man drog sitt avträdesvatten och ordnade sina trädgårdar. Han skulle se till att allt var planerat och ordnat, säger Wilson.
Aktiv i Krematorieföreningen
Han var aktiv i många föreningar. En lite mer udda förening som han var med i var Krematorieföreningen. Den verkade i hela Finland och yrkade på att man skulle frångå kistbegravningar.
- Det var en för tiden väldigt ny idé, säger han.
I Karis fanns tillsammans med Gardberg flera aktiva i krematoriefrågan och Karis fick landets andra krematorium i Finland efter Helsingfors. Det invigdes i januari år 1964.
En förening som han länge var aktiv i var Västnyländska ungdomsringen.
Gardberg var också aktiv inom lokalpolitiken, inom SFP.
Efterlyses: Personliga berättelser
Victor Wilson samlar nu in material. Till pappers finns det i överflöd.
- Han var väldigt systematisk och ordningsam. Och hans personliga arkiv finns kvar. Det finns bland annat i Åbo Akademis bibliotek och i lokalarkivet Arresten i Karis.
Men Wilson efterlyser berättelser om John Gardberg, något personligt om honom.
- Om det finns exempelvis någon gammal bekant eller gammal elev till Gardberg så ber jag dem att ta kontakt. Hittills har jag bara kunnat närma mig honom genom hans efterlämnade papper men det ger en ganska ensidig bild.
Tanken är att biografin ska ta ett år att sammanställa.
- I början av 2018 är det meningen att ett manuskript ska vara färdigt, förutsatt att finansieringen ordnar sig.
Bakom boken står föreningen Gardberg Center som bland annat renoverat familjen Gardbergs hem vid Nabogatan invid Katarinaskolan i Karis. Det uppfördes år 1937.