Med 13 till 17 års mellanrum invaderas de östra och södra delarna av USA av Magicikadan. De tillbringar största delen av sitt liv under jord, där de suger växtsaft ur rötter, men som på en given signal förflyttar sig nymferna samtiidgt ovan jord. Det sker en invasion som pågår i några veckor i juli och augusti tills honorna har lagt äggen och allt är frid och fröjd igen.
Magicikadan är inte den enda cikadan som påträffas i USA. Här finns tre andra sorter som förekommer årligen och vars sång är bland de starkaste ljud som frambringas av insekter. Sången finns skildrad i poesin redan under antiken. Hanens ljud kan uppnå 900 hertz och 120 decibel. Det finns ungefär 2 500 arter av cikador runt jordklotet och många är ännu oklassificerade.
Cikadan skall inte förväxlas med syrsan eller gräshoppan, ej heller med vandringsgräshoppan som omnämns i Gamla Testamentet. Ni minns kanske berättelsen om en invasion av gräshoppor som en av Egyptens tio plågor. En enda svärm av vandringsgräshoppor kan bestå av över en miljard individer och varje individ kan konsumera sin egen kroppsvikt i växtlighet per dag. Då står man lätt snopet där med sin halvtomma burk insektspray och suckar medan de små vingförsedda hoppetossorna käkar upp årets skörd.
För att bekämpa vandringsgräshoppor används idag olika sorter av insektmedel med giftiga pesticider, t ex organiska fosforföreningar, karbamater och syntetiska pyretroider. Man använder också preparat med växtsubstrat som azadiraktin eller preparat som innehåller salannin, meliantriol, nimbin eller nimbidin. Forskare försöker samtidigt skapa alternativa biologiska metoder, t ex feromoner som varken skadar gräshoppornas naturliga fiender eller orsakar föroreningar.
Insekter som föda - entomofagi
På senare tid har FN:s mat- och jordbruksorganisation, FAO börjat se på småkryp som gräshoppor, termiter och larver med andra ögon. Istället för att bara ta livet av dem och sopa dem under gräsmattan, kan man faktiskt äta upp dem. Det här är ingen nyhet i sig. 80 procent av jordens alla länder har redan insekter på menyn. Mest insekter äts det i de tropiska delarna av Afrika, Asien och Sydamerika.
Det finns klara fördelar med entomofagi. Vattenåtgången är liten och det bildas nästan inga växthusgaser. I tidningen Forskning & Framsteg står, att anledningen till att insekterna släpper ifrån sig så små mängder växthusgaser är att de är kallblodiga och inte behöver slösa energi på att producera kroppsvärme. De kan använda en stor del av näringen i födan till att växa.
För att producera ett kilo biffkött går det åt ungefär tio kilo foder. Samma mängd föda ger nio kilo gräshoppor. Ett forskarteam på Wageningen-universitetet i Nederländarna undersökte nyligen utsläppen från insektsuppfödning. De konstaterade att insekterna bara producerar en bråkdel av den metangas och dikväveoxid som kor och grisar gör.
Insekter är näringsrika
Men FAO framhåller inte bara de miljöpolitiska aspekterna med att äta insekter, utan också råvarornas näringsvärde.
Om man torkar insekter kan proteininnehållet uppgå till 60 procent av totalvikten. Det kan jämföras med en vanlig biff som har ett proteininnehåll på ungefär 22 procent. Även insektägg och puppor innehåller stora mängder lättsmält protein.
Näringsvärdet i t ex torkade larver är högt, 53% protein, 15% fett och 17% kolhydrater. Näringsvärdet varierar mellan olika arter, men 100 gram fjärilslarver kan räcka till att fylla en stor del av dagsbehovet av sådana viktiga mineraler som fosfor, järn, kalcium, kalium, magnesium och zink och dessutom många vitaminer. Mjöl av malda larver kan också blandas till en sorts gröt och ges som kosttillskott till undernärda barn.
Det är intressant att notera att larver och insekter antas ha varit en viktig del av den ursprungliga kosten. Många ryggar säkerligen tillbaka vid tanken på att lägga hela larver på middagstallriken, men hur låter larvprotein som bas i olika produkter istället för soja- och mjölkprotein?
Husmanskost, inte äckel och sensation
Det handlar alltså inte om att hälla kackerlackor i en matberedare och göra smoothies av dem som i tv-serien Fear Factor, eller testa gastronomiska gränser in absurdum som matkrönikören och resenären Andrew Zimmern i Bizarre Foods, utan om seriös matlagning och hederlig husmanskost.
Friterade, stekta eller som stapelföda i långkok eller med en kryddstark sås. Så dyker insekter oftast upp mattraditioner och recept. Det finns idag 1462 olika arter av ätliga insekter.
På webben finns otaliga bloggar och berättelser om familjers matvanor och exotiska reseupplevelser. En berättar om ett par Jehovas vittnen på besök i Centralafrikanska republiken. Hos värdfamiljen doftar det av lök, vitlök och kryddor. Det bjuds på en stor tallrik makongo, fjärilslarver. I landet äter man också kindagozo, gröna gräshoppor som kommer in under torrperioden. Under regnperioden äter man bobo, termiter som i städerna svärmar kring elektriska lampor.
Man äter också andra fjärilslarver än makongo, t ex imbrasia, en stor brun mal som lägger sina ägg i sapelliträd. När larverna kläcks samlar man in dem och tvättar dem. Sen får de puttra med tomater, lök och andra ingredienser som ingår i familjereceptet. Torkade eller rökta kan de förvaras i upp till tre månader. Imbrasialarver uppskattas också i Europa, där Belgien och Frankrike årligen importerar tonvis av de små krabaterna.
Japanerna betraktar zazamushi, vattenlevande insektslarver stekta i soja och socker som en delikatess. I Kambodja fick man efter Pol Pots skräckvälde smak för friterade tarantellaspindlar med vitlök. I Thailand äter man gärna friterade gräshoppor, likaså i Mexico där man dessutom gömmer marinerar maskar i mescal. Maskarna serveras på tortillas tillsammans med en kryddstark sås.
Uråldrig mattradition
Dessa fån I äta bland gräshopporna: arbe med dess arter, soleam med dess arter, hargol med dess arter och hagab med dess arter, står det i 3 Mosebokens 11:e kapitel. Redan på gammaltestamentlig tid åt man gräshoppor och fann dem goda.
Johannes Döparen, i kläder av kamelhår åt gräshoppor och vildhonung, kan vi läsa i Matteus evangeliums tredje kapitel. När det gäller entomofagisk litteratur stöter man ändå lätt på liknade problem som i tv-serierna. Det kan vara svårt för en nybörjare att närma sig detta område antingen utan obehag eller med uppenbara svårigheter.
Ta t ex Man eating bugs av Peter Menzel och Faith d’Alusio. Författarna menar väl, men det kan vara svårt att övertyga innehavaren av din lokala djurbutik att du har tänkt grilla den giftiga goliatspindeln som han med stor möda importerat från Sydamerika. Och inte bara den, utan även hans importerade fågelspindlar, bärfisar, australiensiska witchetty larver samt en och annan bombyx mori, d v s silkesfjärilslarv.
David George Gordons The Eat-a-Bug Cookbook innehåller visserligen 33 utsökta recept på syrsor, gräshoppor, myror och bin, men pärmbilden av en galen professor i kockhatt med en fågelspindel i stekpannan gör inte mig särskilt entusiastisk.
Däremot hittar jag bra tips och vägledning på nätet, t ex Eattheweeds och Insects are food.
Den förra lägger visserligen vikten på mat utav ogräs, med recept och tekniker, men ger också bra information om en stor mängd ätbara larver, maskar, gräshoppor, myror etc bakom länken Critter Cuisine.
Däremot tror jag mer på entomofagerna Marc Dennis, Jason Hamilton, Dave Gracer, Jeff Stewart och Lou Sorkin suveräna hemsida i Insects are food. Här samlas forskning, antropologi och gastronomi under ett och samma tak.
Det finns redan affärer som säljer godis med insekter i, men den storskaliga produktionen kommer sannolikt att handla om t ex proteinpulver baserat på odlade insekter. Det skulle kunna användas för att höja näringsvärdet i färdigmat, som till exempel pizza.
Forskare på Wageningen universitetet i Nederländerna skall under de kommande åren föda upp insekter på restprodukter från livsmedelsindustrin, som t ex skal från sojabönor eller pressad frukt från juicetillverkning, i ett försök att skapa en proteinrik produkt för hela världen. Forskarna har också lagt fram ett förslag till EU att det år 2020 skall vara möjligt att kunna köpa insekter i mataffärerna och tillreda dessa hemma.
Då kan våra leddjur kräftorna, som ju är besläktade med spindlar och kvalster få sällskap av friterade mjölmaskar, myror eller gräshoppor. Men vad skall man dricka på en termitskiva?